Om livet i allmänhet men mitt i synnerhet! Jag är en tant mitt i livet som bor ganska mitt i Sverige. Mitt liv kretsar kring, make, barn, hund, jobb, friluftsliv, soffliv, hem och sånt som får mig att skratta.
tisdag 17 maj 2011
Några meningar i natten
Satt och tittade på fejjan. Eller facebook. Eller göralösboken. Eller vad man nu vill kalla det. Tittade på hur folk skriver. Inte utan att jag smålog lite. Talspråk och en liten släng av dialekt. Det gör gott. För skrattmusklerna. Eller vad sägs om "gott na jävulst"? Så säger man om grillens vårrullar. Är det något man borde gjort men inte har lust kan man alltid svara; "ska görne" i morgon. När vi andra säger att "det bara är att spotta" låter det nästan larvigt. Om man jämför. Och det gör jag. När en på fejjan ska skriva låter det mer som något en skogshuggare skulle säga.
När det snurrar snurrar det fort, väldigt fort
Ibland är det svårt. Väldigt svårt. Då borde man låta bli. Att skriva här. Men jag vill inte det. Det finns så mycket som snurrar runt i huvudet. Så mycket som jag skulle kunna skriva här. Men vad ska jag välja? Det finns säkert någon eller några som tänker "men så svårt kan det inte vara, det är väl bara att ta något". Men det är precis så svårt det är. Vad passar bäst en tisdag? Recept på ärtsoppa? Så den hinner bli klar innan torsdag menar jag. Eller är det tips på olika marinader jag borde skriva om? Köttet mår ju bara bra av att få ligga några dygn i marinad innan grillning. Kanske skulle jag skriva något om vad som hänt ute i den stora världen. Eller så låter jag bli det. Bror skrev om det här . Det gjorde han bra. Eller så skriver jag om något helt annat.
Jag längtar bort. Fast ändå inte bort. Det är hem på något vis. För mig. Men speciellt för myndige sonen. Han bor där. Att åka till sonen är som att åka lite hem. Jag längtar efter sonen. Det känns som det var en evighet sedan vi träffades. Det var ifjol. Det är länge sedan. Snudd på en evighet. Faktiskt. Tittade på resor i dag. Beställde nästan. Men insåg att jag borde prata med resten av familjen. Snart ska resan beställas. Väldigt snart. Allt har liksom stått på vänt. På en operationstid. Ena tonårsdottern har fått den nu. Så nu vet vi det i alla fall. Nu återstår bara att ta reda på hur länge farbror doktorn anser att hon behöver vila efteråt. Sedan så. Då bokar jag. Snabbt som ögat. Så. Kollegan. Ska du med? Dum fråga. Klart du ska med! Eller?
Tack och skam den som ger sig.
Det gick! Vi kom över 6000 besökande. Inte några svindlande summor. Alls. Om man jämför. Det gör inte jag. Jag är otroligt tacksam. Att ni så många gånger varit in på just den här sidan. Tack!
Kan nu meddela att jag för sista gången satt frön. Jo, det är sista gången. Absolut. Fungerar det inte nu åker jag till trädgården och köper plant. Jag ska ta hand om odlingen som vore den mitt barn. Vattna varje dag. Inte för mycket. Inte för lite. Prata med växtligheten. Om det blir någon. Prata positivt. Inte ge för mycket sol. Inte ge för lite sol. Göda lite, inte mycket. Hålla tummar och tår. Mycket!
I dag regnar det inte här. Än.
När dimman väl släppte greppet om älven tittade solen fram. Den skiner faktiskt fortfarande. Men. Mörka moln finns lite här och där. Förutom i mitt sinne. Där skiner solen och fåglarna kvittrar. Hela tiden. Sommarlovet är nära nu. Väldigt nära. Så här nära har det inte varit på ett helt år. Snart är det paus från tidiga mornar, läxor, busstider att passa, prov och andra tråkiga måsten som hör jobb och skola till. Snart....
Kan nu meddela att jag för sista gången satt frön. Jo, det är sista gången. Absolut. Fungerar det inte nu åker jag till trädgården och köper plant. Jag ska ta hand om odlingen som vore den mitt barn. Vattna varje dag. Inte för mycket. Inte för lite. Prata med växtligheten. Om det blir någon. Prata positivt. Inte ge för mycket sol. Inte ge för lite sol. Göda lite, inte mycket. Hålla tummar och tår. Mycket!
I dag regnar det inte här. Än.
När dimman väl släppte greppet om älven tittade solen fram. Den skiner faktiskt fortfarande. Men. Mörka moln finns lite här och där. Förutom i mitt sinne. Där skiner solen och fåglarna kvittrar. Hela tiden. Sommarlovet är nära nu. Väldigt nära. Så här nära har det inte varit på ett helt år. Snart är det paus från tidiga mornar, läxor, busstider att passa, prov och andra tråkiga måsten som hör jobb och skola till. Snart....
måndag 16 maj 2011
Nu är det ruskigt nära 6000
Det regnar en stund. Mest hela förmiddagen faktiskt. Så pass att jag tycker det är lite kallt inne (+20.7) och startar upp en eld i vedspisen. Skönt!
Då ändras vädret lite. Det blir liksom en glugg bland alla regnmoln. Solen tittar fram. Och värmer. Mycket.
Det blir varmt inne (+27,6). Väldigt varmt. Av solen. Men även av det som brinner vidare i vedspisen. Jag öppnade altandörren. För att få in lite luft. Lite svalka.
Då började det regna igen.
Då ändras vädret lite. Det blir liksom en glugg bland alla regnmoln. Solen tittar fram. Och värmer. Mycket.
Det blir varmt inne (+27,6). Väldigt varmt. Av solen. Men även av det som brinner vidare i vedspisen. Jag öppnade altandörren. För att få in lite luft. Lite svalka.
Då började det regna igen.
Vårstädning
Tog och vårstädade lite. Här inne. Tyckte det var dags för lite ljusare färger och så. Medan jag satt och fnulade bland mallar, färger och annat roligt kom jag att tänka på Eurovision Song Contest. Ni vet den där musiktävlingen som var i helgen. Tävlingen där Sverige vann fast det var ett helt annat land som kom etta. Just den tävlingen. Men vad hette landet som kom etta? Yngsta dottern visste. Asserbanjan. Bara så ni vet. Och slipper fundera.
Tidig morgon
Jag blev väckt i morse. Tidigt. Väldigt tidigt. En timme innan klockan skulle ringa. Det fattades folk. Man undrade om jag kunde jobba. Jag svarade att jag inte hade en aning. Att jag inte hade vaknat än. Fantastiskt! Normalt brukar jag aldrig erkänna att jag har blivit väckt. Brukar ljuga ihop något fånigt. Som inte en levande människa kan tro på. Men jag svarade sanningsenligt. Rak av. Utan knussel. Tur det. Så jag inte lovade att jag skulle jobba. För det går inte. Alls. En titt i kalendern avslöjade den taxiverksamhet jag ska bedriva idag. Det ska köras ungar både hit och dit. Ingen ska åt samma håll samtidigt. Ingen.
Som om inte det räckte. Jag har ont i halsen. ONT! Det har inte jag beställt. Måste vara en felleverans. Vem saknar sitt halsonda? Kontakta mig så kan du få tillbaka det. Omgående. Jag kan leverera det ända fram till din dörr. Jag är inte omöjlig så. Inte alls.
söndag 15 maj 2011
En nästan regnig dag
I dag har det nästan regnat. Hela dagen. Vad gör man när det nästan regnar en hel dag? Vi packade in ved, grillkorv och fiskegrejor i bilen och åkte iväg. Till ett vindskydd. Så det skulle finnas tak. När regnet kom. Det kom inte. Inte när vi var ute i alla fall.
Inte så mycket som ett napp hade jag. Inte ens ett bottennapp.
Men jag hittade fina stenar. Röda stenar. Dom finns överallt här. Röda alltså. Någon har berättat varför dom är röda. Men det har jag glömt.
Sen kom regnet. När vi var hemma. Efter en snabb titt ut genom fönstret kunde jag konstatera att häggen blommar. Det går fort nu. Lite sol och värme så exploderar det nog. Av grönska.
Orkidéerna i köket är på väg att blomma. Dom lever och frodas dom. Det är mer än vad man kan säga om plantorna. Dom dör. Igen. Till och med tomatplantan håller på att dö. I dag blev jag desperat. Köpte växtnäring. Så kanske. Kanske.
Ute blommar det. Nästan.
Men å andra sidan tror jag att det är pingstliljor. Så det är absolut ingen brådska. Alls. Det växer och frodas. Det räcker för mig.
Hittade en pyttegullviva bland maskrosbladen. Den blommar. Kan man väl säga. Eller?
Inte så mycket som ett napp hade jag. Inte ens ett bottennapp.
Men jag hittade fina stenar. Röda stenar. Dom finns överallt här. Röda alltså. Någon har berättat varför dom är röda. Men det har jag glömt.
Sen kom regnet. När vi var hemma. Efter en snabb titt ut genom fönstret kunde jag konstatera att häggen blommar. Det går fort nu. Lite sol och värme så exploderar det nog. Av grönska.
Orkidéerna i köket är på väg att blomma. Dom lever och frodas dom. Det är mer än vad man kan säga om plantorna. Dom dör. Igen. Till och med tomatplantan håller på att dö. I dag blev jag desperat. Köpte växtnäring. Så kanske. Kanske.
Ute blommar det. Nästan.
Men å andra sidan tror jag att det är pingstliljor. Så det är absolut ingen brådska. Alls. Det växer och frodas. Det räcker för mig.
Hittade en pyttegullviva bland maskrosbladen. Den blommar. Kan man väl säga. Eller?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













