Ibland är det svårt. Väldigt svårt. Då borde man låta bli. Att skriva här. Men jag vill inte det. Det finns så mycket som snurrar runt i huvudet. Så mycket som jag skulle kunna skriva här. Men vad ska jag välja? Det finns säkert någon eller några som tänker "men så svårt kan det inte vara, det är väl bara att ta något". Men det är precis så svårt det är. Vad passar bäst en tisdag? Recept på ärtsoppa? Så den hinner bli klar innan torsdag menar jag. Eller är det tips på olika marinader jag borde skriva om? Köttet mår ju bara bra av att få ligga några dygn i marinad innan grillning. Kanske skulle jag skriva något om vad som hänt ute i den stora världen. Eller så låter jag bli det. Bror skrev om det här . Det gjorde han bra. Eller så skriver jag om något helt annat.
Jag längtar bort. Fast ändå inte bort. Det är hem på något vis. För mig. Men speciellt för myndige sonen. Han bor där. Att åka till sonen är som att åka lite hem. Jag längtar efter sonen. Det känns som det var en evighet sedan vi träffades. Det var ifjol. Det är länge sedan. Snudd på en evighet. Faktiskt. Tittade på resor i dag. Beställde nästan. Men insåg att jag borde prata med resten av familjen. Snart ska resan beställas. Väldigt snart. Allt har liksom stått på vänt. På en operationstid. Ena tonårsdottern har fått den nu. Så nu vet vi det i alla fall. Nu återstår bara att ta reda på hur länge farbror doktorn anser att hon behöver vila efteråt. Sedan så. Då bokar jag. Snabbt som ögat. Så. Kollegan. Ska du med? Dum fråga. Klart du ska med! Eller?
Jo nog vill jag med alltid. Men borde kanske ha lite info om tidpunkt innan jag bestämmer mig helt.
SvaraRadera