En natt i grodrummet.

Yngsta dottern fick ont i magen. Väldigt ont i magen. Så ont att vi till slut åkte till akuten. Falskt larm, tänkte jag. Inläggning för observation tänkte doktorn. Vätskedropp tänkte sköterskan. Så. Nu ligger vi här. I grodrummet. Och väntar. På att magontet ska gå över. Om jag bara kunnat med telefonen skulle det vara en bild på grodrummet här. Men. Nu kan jag inte med telefonen så bilden får helt enkelt vänta. Att sova i en sjukhussäng ger en plastig känsla. Minsta lilla rörelse ger ett fantastiskt prasselljud. Som man förväntas kunna sova till. Nu ska jag inte ta upp hur obekväm sängen är. Inte heller ska jag nämna hur hård sängen är. Jag ska bara ligga här och vänta.