Oanmält anmäld

De har ändrat lite på rutinerna. Alltså på sjukhuset i en stad inte helt nära oss. Förr. På den gamla goda tiden. Då anmälde man sig vid respektive mottagning. Det gör man inte i dag. Nu anmäler man sig direkt innanför entrédörrarna. Oavsett vart man ska. Fyra eller fem kassor ersätter alltså alla andra. Det betyder kö. Lång kö om man har otur. Det hade vi. Otur alltså. Men till slut. Till slut var det vår tur. I samma veva det var vår tur gick turen över. Kan man säga. Ena tonårsdottern kunde inte anmäla sig. Hon fanns helt enkelt inte. I datasystemet. Borta. Utraderad. Utfryst.

Vi fick helt enkelt trava bort till mottagningen och försöka anmäla oss där. Är det någon som i det här läget törs satsa pengar på att det gick? Tänkte väl det. Men anledningen till varför det inte gick kan ni nog inte lista ut.

Hon var redan anmäld! När vi passerade med bilen utanför sjukhuset. Då blev hon registrerad. Hur det gick till vet bara damerna i kassan. Anmäld var hon i alla fall. Av någon annan. Om den som anmälde sig fick ut några papper/kvitton med ena tonårsdotterns personuppgifter på förtäljer inte historien. Det enda vi med säkerhet vet är att det har hänt flera gånger. Alltså inte att ena tonårsdottern blivit anmäld utan att de registrerat fel i kassan. Betyder det att vem som helst kan få tillgång till dina personuppgifter? Verkar inte bättre.

Vad gäller borttagandet av ena tonårsdotterns "hundöron" är vi lika ovetande som vi var innan vi åkte hemifrån. En plastikkirurg ska titta och göra en bedömning. Antingen nu i höst eller till våren. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Oavsett dagens resultat var resvägen hem fantastiskt vacker. Strålande sol. Blått vatten. Gula löv. Frostvita vägkanter. Berg och dalar.

Så glad jag är att jag tar mig tid att uppskatta livet. Här och nu.

I morgon är en annan dag. En dag som kan bli hur trevlig som helst.