De som inte släpar på en väska har en kamera runt halsen och en stadskarta i handen. Ivrigt tittade åt alla håll. Gärna samtidigt. För att inte missa en enda sevärdhet.
Jag och mor gick i dag. Också. Mer än i går faktiskt. Mor tycker om att titta på det mesta. Kan man säga. Jag tycker om att gå mot ett bestämt mål. Väl där gör man det man ska. Sedan går man mot nästa mål. Och gör det man ska. Så man kan gå tillbaka till hotellet. Och slappa. Vi kan sammanfatta det så här. Vi gick jävligt mycket! Och tittade på riksdagshuset. Och hotell Sheraton. Vi tittade också på Rosenbad.
Hötorget tittade vi också på, igen. Piperska muren. Den tittade vi också på. Och Clarion, där mor bodde en gång, tittade vi på. Pub var vi in på. För att konstatera att det inte såg ut som det gjorde sist mor var där. Sedan var vi in på ett otal affärer. För att leta en röd halsduk till mor. Hon hittade ingen. Det var inte det att det inte fanns röda halsdukar. För det gjorde det. Men de var för tjocka. För stora. Eller så var det fel form på dom. Jag däremot. Jag som inte skulle ha någonting. Tyckte inte jag behövde något. Om man tittar på antalet påsar verkar jag varit utan det mesta. Några påsars innehåll är visserligen inte till mig, men ändå.
Det var en fröjd att komma tillbaka till hotellet. Och njuta av utsikten.
Av alla hustak.
Kvällen tillbringade vi på Göta Lejon, Romeo och Julia. Föreställningen var riktigt rolig.
Men som vanligt får man inte fota under föreställningen. Ni får helt enkelt föreställa er Måns Zelmerlöw i kråsskjorta.
Avslutar med ett litet tips. Om du någonsin funderar på att äta i Hötorgshallen. Välj noga vart du sätter dig.
Fiskdisken är ingen bra bordsgranne. Det vet jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar