En timme senare var vi på plats. På Technichus får man inga vanliga tråkiga entrébiljetter inte. Nej då. Där får man ett käckt klistermärke. Som ska placeras på tröjan. Väl synligt.
Vi klättrade, spelade, experimenterade, lekte, klädde ut oss, studsade, tittade, och roade oss i drygt två timmar.
En och annan abborre såg vi. I ett akvarium!
Lite insekter hann vi också se. Fastnaglade med hjälp av nålar. De är fasligt mycket lättare att fota då.
Sen var vi slut. Tokslut. Av värmen. I Härnösand regnade det inte. Alls. Solen sken från en klarblå himmel.
Lunch ute i det fria var ett måste. Vid en snabbmatskedja. Gissa vilken?
Vi hann bara börja äta. Tog första tuggan. Sen kom det. "Oj, oj, inte bra. Inte bra alls!". Yngsta dottern tappade sin dressingburk. Under bordet. Där vi hade våra fötter.
Närmast av alla var andra tonårsdotterns foppatoffel. Man kan säga att den blev lite kletig. Men bara lite.
Eftersom vi var i en "vattenstad" kändes det naturligt att ta en promenad längs kajkanten. För att söka vackra saker. Drömmar.
Och nog hittade vi en dröm. För de som tycker om att vara ute till havs. Jag är mest en landkrabba. Som blir sjösjuk bara av att stå på en brygga som inte är pålad.
Man kan säga att den som kastade det där ankaret träffade lite fel. Lite.
Det finns mycket fint i närheten av vatten. En rostig kätting. Ful i sig. Men med lite blått vatten och solsken. Vilken skönhet. Vad har den varit med om? Hur många båtar har den hållit kvar. Vart är den svagaste länken?
I morgon bär det av till Nipyran. Även det något som står med på yngsta dotterns saker-att-göra-i-sommar-lista. Hoppas vädrets makter är med oss även då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar