Lantlig dramatik

Vi har en loge. Där har vi en bar. Alltså en bar där man kan äta, dricka och dansa. Sommartid. När vi har mycket folk hemma. Vi använder naturligtvis logen som förvaringsutrymme också. För bra-att-ha-saker. Du vet. Alla dessa saker man spar för det kan vara bra att ha någon dag. Den där dagen som sällan kommer. Men ändå. Hur som helst. Tillbaka till logen. Dörrarna stod på vid gavel i dag. Som de brukar göra. Men i dag fick logen besök. Ett högst ovälkommet besök måste jag säga. Som jag följde med spänning.

I ärlighetens namn trodde jag aldrig att skateländet skulle gå längre. Men....

Den vågade sig en bit in. Kanske för att se om det fanns något ätbart. Kanske för att söka sig ett nytt hem. Vad vet jag? Den såg tydligen något intressant. För bäst vad det var syntes den inte längre. Hemsk som jag är lurade jag ut yngsta dottern. Upp på logen. Med orden "titta om du ser något fiskespö där uppe". Lättlurad eller snäll. Men hon gick upp. Och in. En bit in stannade yngsta dottern till. Förstenad kan man säga att hon blev. Av det hon såg.

Sedan kom vrålet. "DU VISSTE ATT DET VAR EN SKATA HÄR!" Med de orden fortfarande ekandes mellan bergen gick andra tonårsdottern och hennes kompis dit. Beväpnad med kamera. Och tron att det skulle gå lätt. Att skrämma ut skatan.

Man kan sammanfatta det hela så här. Skatan var allt annat än samarbetsvillig. De fick plocka fram list. Och en sop.

Men inte ens det hjälpte. Skatan var fast besluten om att stanna. Kanske ville den vara med på nästa logfest.
Med sop och spade gick det bättre. Mycket bättre.