Så där ja.

Man kan säga så här. Jag har semester. Nu. Och åtta veckor framöver. Hur det blir med solen vet jag redan. Utan fiskben, rökpuffar och andra hjälpmedel för att sia väder.

Men det gör ingenting. Alls. Jag är ledig. Så om solen mot förmodan skulle få för sig att titta fram kan jag skutta ut och njuta. Om jag vill. Annars kan jag låta bli. Så är det att vara ledig.

Jag kommer att ha fullt upp några dagar till. Med ett drama som gjort för Grannfejden. Ett par sliter dagligen för att försörja sina barn. De har ett samarbete som är få förunnat. Men. Säg den familjefrid som varar. En utomstående försöker nästla sig in. En titt genom ingången lyckades inkräktaren med. Innan maken bryskt körde bort honom. Några dueller, makarna emellan, har flaxat förbi. Tro inte att det skedde i det tysta. Nej, nej. Ett skrän och ett skrik var det.
Nu har ett gäng på fem andra individer lagt sig i. Det börjar bli lite vilda västern-känsla här. Alla är ute efter samma sak. Att sitta ute på altan är snart en omöjlighet. Jag hade en som cirklade runt mig i dag. Riktigt läskigt var det. Jag måste ta ett snack med maken. Ett allvarligt snack. Om bristen på fågelholkar. Och hans ansvar att snickra ihop några till nästa vår.

Jag gjorde som jag sa till min kollega. Så fort jag kom hem efter jobbet i dag sprättade jag en öl. Aldrig har en kall öl smakat så bra. Efter en så god öl måste firandet fortsätta. Med bilbingo. Det visade sig vara ett bra drag. Med bilbingo alltså. Två gånger fick maken tuta. Åt mig. Som fick bingo. Snacka om fin semesterstart.