Söndag, tråkiga söndag.

Söndag. Smaka på den dagen. Den smakar verkligen ingenting. En fadd smak av noll. Tycker jag. Hela dagen går mest ut på att få den att gå. På ett eller annat sätt. Ibland ger jag upp och tillbringar hela dagen på soffan, slötittandes på tv. Ibland gör jag allt för att vara så flitig som möjligt. Idag hade jag inget val. Fröna jag satte för några dagar sedan tog sig. Har du hört något värre? Stoppa pressarna! Nyheten måste med. ÄlgEva har lyckats driva fram grönt! Hon har faktiskt gjort det. Drivit fram både gurka och tomat. Nu kan man inte annat än hoppas de fortsätter växa. Så det blir någon skörd. Liksom.

  

Tänkte verkligen inte göra mer. Rörande grönt alltså. Inte alls. Tyckte jag varit duktig så det räckte. Men.... Efter en liten titt över axeln fick jag vackert tänka om. I köksfönstret hängde några stackars blomstjälkar uppgivet över krukkanten. Det var nästan så jag kunde höra deras rop på hjälp. På köksbänken stod blommor i näst intill jordlösa krukor. Från dom hördes nästan hoten om stämning. För misskötsel. Det var bara att ta fram blomjorden igen.
Efter lite blomjord mest överallt och lecakulor utspillda över golvet avslutade jag eländet. Det får verkligen finnas gränser för hur mycket jag står ut med på en dag.

Grodan ser nöjd ut i alla fall. Borde nog duschat av blommorna också. Men det gör jag sen. När det är sommargrader. När det är varmt. När jag kan skräpa ner ute.

Med tvättmaskin och torktumlare igång ger jag upp. Ger upp försöken att få något mer nyttigt gjort idag. Jag hör hur soffan ropar. Ropar ut sin ensamhet.

Som en parentes kan jag tala om att "fusk" är helt tillåtet i kommentatorsfältet. Man får alltså skriva flera gånger. Om man vill. Och törs.