Vår

Skrev i går att Äsch hårsläpperi är ett vårtecken. Jag hittade ett annat vårtecken i dag. Ett betydligt trevligare tecken.

Kanske är lite svårt att se men det är en videkisse på g. Jo. Jag säger videkisse. Vad heter det annars? Jag vet inte.

Jag har promenerat i dag. Minst en mil. Minst. Jag ska mäta i morgon. Om jag kommer ihåg det. Jag tänker inte ha dåligt samvete om gympasset i morgon uteblir. Det tänker jag inte. Men å andra sidan kan det mycket väl bli så att jag tränar en sväng. En liten sväng. Har upptäckt en mystisk sak. Jag slappnar verkligen av när jag tränar. I huvudet alltså. Kroppen får minsann slita. Tro inget annat.

Gjorde bort mig. Riktigt ordentligt. Staplade ved en timme i morse. Det kan man ju tycka är bra. Att jag också gör lite nytta med veden alltså. Men varför? Hur f#n tänkte jag? Tänkte jag överhuvudtaget? Min arm. Min stackars arm som håller på att läka sig frisk. Som jag kämpat med i två och ett halvt år. Den tokvärker nu. Det gör verkligen svinont. Nästan så ont som det gjorde från början. F#n, f#n, f#n och f#n igen!! Ska nöja mig med glada tillrop och hurtiga beröm hädanefter. Det ska jag. Inte ett vedträ ska förflyttas med min hjälp. Inte alls.

I morgon är det fredag. Igen. Tycker det var helg alldeles nyss. Travakademin ska ha träff här på lördag. För att titta på travet. Äta gott. Heja på hästar. Hoppas på vinstpengar. Hur nu det ska gå till. Det är min tur att göra och lämna in travraden. Eller vad det nu heter. Någon som har stalltips att dela med sig av? Jag är i desperat behov av det. Tips alltså. Massor. Eller inte massor. Det räcker med sju. Vinnare.