Snökaos och uteblivna tassavtryck

Det snöar i mitt huvud nu. Så pass att det inte känns plogat ända fram. Om man säger så. Tankarna snurrar som snöflingorna i en snöstorm. De far runt, runt och helt utan mål. Att få någon ordning på dom verkar just nu omöjligt. Det blåser för fort. Ååå, så poetiskt det lät. Det var inte meningen. Inte alls. Men snurrar i huvudet gör det. Av tankar. I bästa fall lugnar det ner sig snart. Väldigt snart.

Att lämna ett litet avtryck efter sitt besök här inne var inte populärt. Så kan man väl summera det hela. Men de som skrivit har glatt mig. Väldigt mycket. Att dessutom gå mot mina instruktioner gillade jag. Starkt! Fram för fler obstinata personer. Att personen i fråga dessutom stickar var bara en bonus. Kanske kan man få lite råd och tips när man stickat in sig i en raggis och inte kan komma lös. Om inte annat vaknade sticknerven till liv igen. Dags att plocka fram stickor och garn tror jag minsann.

Ibland får barnen ganska trevliga läxor. Det har yngsta dottern fått. Hon ska bedriva högläsning här hemma. Tre dagar i veckan. Jag fick några sidor ur Vargbröder uppläst för mig. Det var inte i går någon läste högt ur en bok för mig. Hur mysigt som helst ju. I morgon tror jag högläsningen får ske tillsammans med lite kvällsfika och en filt. Det är viktigt med mys. Alla dagar i veckan. Helst.