Snart ser jag allt jag aldrig velat se.

Jodå, det snöade. Inte på tvären men det snöade. Slutade lagom tills jag skulle åka och jobba. Typiskt! Några förbiblåsta pingviner såg jag inte. Men det blev några kort knäppta. På lunchrasten.

 Några grenar och lite kvistar. Jag tyckte nog att det var fint. Eller nåt. Just då när jag knäppte.

En liten talgoxe åt lunch.
Äntligen går det att fota så man ser att det är fåglar man knäppt på. Inte bara ett fågelbord.

Självklart ska Äsch vara med på en bild. Hon är så stolt över "sin" isklump. Den bärs kors och tvärs över gårdsplanen. Helst vill hon nog ta in den. Men si, det går inte!

Snart kommer jag se. Omvärlden. Se allt damm och annat skräp som ligger lite här och där i vårt hus. Får nog ta ledigt några dagar för storstädning. Kanske kan man kalla det för "den stora vårstädningen"? Visst gjorde man sånt förr?! Vårstädade. Julstädade. Höstfixade. Vinterkurade. Och fick ledigt från skolan. Eller?
Nåväl. Anledningen till min förväntade goda syn beror naturligtvis på den kommande synundersökningen. Äntligen. Det behövs. Verkligen. Tror det blir lättare att läsa tidningen då. Liksom. När jag har glasögon alltså. 

Om det skulle vara så att någon undrar hur det är med blåsten i huvudet kan jag meddela att det blåser vidare. I perioder snudd på storm. Kanske rent av orkanstyrka ibland. Andra perioder är det bara som en sval sommarbris. Men just stunderna som en sval sommarbris är korta. Väldigt korta. Så korta att det vill till att man inte blinkar när de inträffar för då har man raskt missat dom - igen.