Kunskap är inte tungt att bära

De extra kilon som satt sig runt mittenpartiet blir nog kvar där ett tag. Om jag ska fortsätta på det här sättet kommer det bli fler. 7522 steg i dag. 7522! Det blir man inte smal av. Inte ens lite lätt tränad. Man blir mest bara större. Om man dessutom går och sätter sig i en bingohall istället för att gå ut och gå. Då är man riktigt korkad. Så det så! Det låter verkligen som jag är kropps och viktfixerad. Det är jag inte. Inte alls faktiskt. Jag är bara bekymrad över min ökade kroppsstorlek. Att den ökar så okontrollerat. Jag kan se mina kinder. Utan spegel. Det har jag aldrig kunnat förut. Det kan jag nu. Det är inte roligt. Inte det minsta roligt.

I morgon är det fredag. Veckoslut. Veckans sista arbetsdag. Skönt. Jag ska njuta. Så in i bängen ska jag njuta. För snart. Väldigt snart ska jag börja använda min nya nyckel. Kanske redan på söndag. Jag tror att söndag är en bra dag att börja på. Skulle det, mot förmodan, resultera i träningsvärk är jag ledig på måndag. Hela måndagen. På tisdagen börjar jag jobba först efter lunch. Men jag kan väl inte tänka mig att jag ska få träningsvärk. Jag? Pft! Som är så vältränad. Host, host. Eller hur det nu var.

Jag har för mycket fritid. Tydligen. Anmälde mig att studera lite på distans. Kom med. Ska studera. På distans. 15 poäng. Vad nu poängen betyder? Men det blir mycket läsa. Väldigt mycket. Det gör inget. Jag ser faktiskt fram mot det. Att plugga lite. Läsa och fundera. Gnugga geniknölarna. Känna prestationsångesten komma krypande. Svettas fram inlämningsuppgifter. Och njuta som bara den av nyvunna kunskaper. I början av februari drar det i gång.

Bilden har precis inget med inlägget att göra. Det är bara en fin blåfärg på rosetten. Väldigt fin färg. Tycker jag. Sen tycker jag att inläggen blir trevligare med lite bilder. Eller som i det här fallet, med en bild.

Ena tonårsdottern gav mig några tips på hur jag ska bli av med telefonförsäljare som ringer hit. Jag tycker verkligen inte om dom. Eller det är väl inte människan jag har svårt för. Det är försäljningssnacket. Och svårigheten de verkar ha för att lyssna.
Ett alldeles strålande exempel var:
Säg till telefonförsäljaren: "Tyvärr, jag kan inte prata just nu, men kan inte jag få ditt hemnummer så kan jag ringa när jag har bättre tid."
När dom lite besvärat svarar att de inte kan ge ut sitt hemnummer säg, "Jag förstår, du vill inte att främlingar ringer hem till dig! Nu vet du hur jag känner det."

Det finns ett gäng till på den här sidan. Läs och skratta lite. Sedan kan du ju alltid anmäla dig till nix-telefon. Om du inte redan anmält dig.