Jag följer ett gäng bloggar. Kan inte påstå att de ligger inom ett och samma område. Inte alls. Vissa bloggar har jag hamnat på av en slump. Oftast har jag klickat på någon länk och hittat något som fångat mitt intresse. Listan på favoriter växer. Hela tiden.
Det finns bloggar som handlar om cancer, skrivna av de som inte kan bli friska och av de som kan. Varför jag läser sådana bloggar? För att lära mig. För att jag haft nära vänner som kämpat. För att.
Det finns bloggar som handlar om hur det är att leva med barn som har särskilda behov, skrivna av föräldrar. Här, här, här och här .
Sedan finns det bloggar som både handlar om barn med särskilda behov och livet i stort. Här och här. Som personal inom träningsskolan tycker jag det är ett bra sätt att öka på föräldraförståelsen. Förståelsen för hur det är att leva med ett barn som har särskilda behov. Det är även ett sätt att lära sig mer. Mer om varje diagnos. Få tips och råd på hur man kan gå till väga för att lösa vissa svårigheter. Hur man kommer över hinder. Hur vi som lever utanför den världen kan hjälpa till för att öka förståelsen för de som kämpar i den andra världen .
Andra bloggar jag följer handlar nog mest om livet. Brukar hänga runt den här, den här, den här, den här, den här och den här. Nog har jag det jag gör allt. Nu brukar jag inte vara in på alla bloggar varje dag. Vissa har blivit mer favoriter än andra.
Skämmes borde man!! Myndige sonens blogg följer jag ju också. Naturligtvis!
Vilka följer du?
Din förstås.Längtar efter varje inlägg. Du skriver så in i bängens bra.
SvaraRaderaJag gör lite som du... man fastnar än här och än där... Jag vet vilka jag inte återkommer till. Tycker inte om bloggar där jag inte kan värja mig från reklam, en massa produkter som man försöker sälja på mig som varken jag eller egentligen någon alls behöver...
SvaraRaderaSå har jag väldigt svårt för bloggar där man hänger ut sin familj på ett för mig integritetskränkande sätt... man berättar om och kanske visar bilder på sina små eller halvstora barn som inte själva kan ta ställning till att figurera där. Man berättar episoder från dagens gräl eller dråpligheter som inträffat utan att tänka på att även grannar, dagisfröknar, skolsköterska, klasskamrater och deras familjer är där och läser... År går, barn blir större vänner kan bli ovänner, enkelheter kan bli problem men texterna finns kvar...
Fast jag är nog bara extra känslig eller?
Här tycker jag om att läsa :-)
Tack för tipsen på bloggar ,kommer att kolla och läsa, när jag har tid !
SvaraRaderaHar det bra vännen !!Rally
Aliel: Jag håller fullständigt med dig! Reklam får mig att må illa. Uthängda familjemedlemmar får mig nästan att kräkas. Men samtidigt kan jag förstå varför vissa lägger ut hela sitt liv i sin blogg. De befinner sig i en livskris. Har behov av bekräftelse. Uppmärksamhetsbehov. Tycksyndommigbehov. Hållmedmigomattjagblirfelbehandladbehov. Att det sedan kanske inte är så genomtänkt alla gånger, det är en annan sak. Finns en och annan sådan blogg som jag följer. När de behoven dyker upp på bloggen skumläser jag eller så går jag inte in där på några dagar.
SvaraRaderaDet här med reklam på bloggen har jag inte riktigt förstått. För att man ska tjäna pengar vill det ju till att läsarna klickar på annonserna. Eller?
Här är det inte meningen att det ska dyka upp vare sig reklam eller familjeintriger. Dråpligheter som familjen eller vissa av familjen gjort eller sagt kommer det dock alltid dyka upp här! :-D
Rally: Du är en riktig goding du! Ha det gott och hoppas du hittar någon blogg som faller dig i smaken.
Kollega: Du är partisk ;-D
Det är jag inte alls......Du är duktig på att skriva.....basta!!!!
SvaraRadera