Nu är det över.

Jaha, är det över nu? Redan? Man väntar, längtar, planerar, skriver listor, köar, handlar, slår in paket och kockar in i det sista. Sen är det över på några futtiga timmar. Ganska fånigt. Faktiskt. Men mysigt också. Med jul. Alltså.

Adventsljusstaken är ett måste i det här hemmet. Men det vette katten om den inte byts ut mot något mer modernt nästa år. Jag tror det.

Amaryllis är fint och juligt. Blommor är dock inte min starka sida. Har oftast ihjäl alla ganska omgående. Tyvärr. Men en arbetskollega förärade mig med en amaryllis bara en vecka före jul. Det fungerade alldeles fantastiskt bra. Blomman levde och överlevde julafton. Den blommar fortfarande.

Äkta gran ska det vara. Har jag sagt i alla år. Nu är jag inte lika säker längre. Årets gran har inte varit helt enkel att ha att göra med. Den har luktat överdrivet mycket. När lukten la sig rasade barren. I drivor!

 En gran utan barr...

...åker ut!! Första gången i världshistorien som vi har kastat ut granen på annandagen. Men det gick verkligen inte att ha den inne. Helt säkert.

Köttbullar och skinka har det ätits. Varvat med prinskorv, sill, jansson, leverpastej, revbenspjäll och annat gott. I massor. Det kommer nog ta hela nästa år att bli av med julens viktuppgång. 

Det är bra med en rejäl bänk i köket. Då slipper man allt skickande kors och tvärs vid bordet.   

Min barndoms julskiva. Tack vare bror kunde vi njuta av skönsång från förr!

Chocken har lagt sig. Chokladen är nästan slut. Vardagen börjar närma sig. Men jag har vilat. Vilat mig i form. Eller kanske mer i oform. Just nu känner jag mig ganska oformligl. Båtbojsformen kommer närmare och närmare igen. Det gillas inte! Mysiga hemmakvällar måste bytas ut mot långa skogspromenader. I rask takt. Med höga knän och rejäla armpendlingar.