måndag 1 november 2010

Sömnprat

Tänk dig följande: Sommar. Semester. Husvagn. Camping. Familj. Sen kväll. Lägg till trötta barn. Barnen i den här familjen tycker om att byta sängplatser. I husvagnen. Maken tycker också om att byta plats. I vagnen. En kväll hade de flesta bytt sängar med varandra. Det var nog bara jag som låg kvar i min säng. Som var en dubbelsäng. Maken hade alltså natten tidigare legat bredvid mig. Inte den här kvällen. Den här kvällen hade ena tonårsdottern tagit hans plats. Hon sov. Det gjorde inte jag. Jag låg och läste. Det gör jag bara i husvagn. Plötsligt sätter sig ena tonårsdottern upp. Lägger sin hand på mitt huvud och börjar klappa. A´la Benny Hill. Om du kommer ihåg han. Annars får du fantisera. Under klappandet säger hon "hallå, nu vart det mörkt". Misstänker att mina ögon var stora som tefat. Tror faktiskt att det var ett stort frågetecken ovanför mitt huvud också. Hon fortsätter klappa på mitt huvud. Fortsätter envetet att säga "nu vart det mörkt" och "hallå, nu vart det mörk"! Den andra tonårsdottern var vaken. Hon låg i sängen bredvid. Hon höll på att skratta ihjäl sig. Jag började också skratta. Hysteriskt. När tonårsdottern hade klappat färdigt på mitt huvud la hon sig ner. Som om inget hänt. Fortsatte sova liksom. Jag och andra tonårsdottern försökte förstå vad som precis hänt. Det gick inte. Vi skrattade så vi höll på kissa på oss.

Tänk dig nu följande: Sommar. Semester. Spanien. Lägenhet. Familj plus mor. Sen kväll. Trötta barn. Som den här gången inte hade bytt sängar. Ena tonårsdottern delar rum med mor. Ena tonårsdottern sover. Mor ligger och läser. Hon gör alltid det. Plötsligt börjar armar och ben veva runt i ena tonårsdotterns säng. Mitt och makens rum var placerat så jag såg in i ena tonårsdotterns och mors rum. Jag såg alltså hur hon började flänga runt i sängen. Jag såg även mor som studsade ur sin säng. Steppandes och flaxandes med ben och armar. Beredd att ta emot ena tonårsdottern om hon ramlade ur sängen. Som om hon skulle klara det. Tillåt mig småle. Precis i den sekunden säger ena tonårsdottern "jaha, sen när blev det här programmet populärt?". Så där ja. Dags för nästa skrattattack. "Men snälla du, akta så du inte ramlar ur sängen. Ligg stilla nu" hör jag mor viska till ena tonårsdottern. Som om det skulle fungera. Småler igen. Tokskrattar åt ena tonårsdottern.

Hon har en förmåga att prata i sömnen. Ena tonårsdottern. Det är många gånger vi fått oss ett gott skratt. Tack för det!
Vissa pratar i sömnen. Andra går i sömnen. Tack och lov pratar ena tonårsdottern. Det skulle vara lite jobbigt med en sömngångare i huset. Om vi haft en sömngångare i huset får vi vara glada att vi inte har en balkongdörr ut till en balkong som inte finns. Det blir inte så bra om man går i sömnen då. Om man går ut genom balkongdörren som inte leder till en balkong. Man faller rakt ner i backen då. Det finns de som provat det. Jag vet en. Tack och lov gick det bra. Väldigt bra!   

1 kommentar:

  1. Min äldste gick i sömnen som liten. Då hände både det ena och det andra. Sånt som nog inte ska nämnas här. Hur han gör numera vet jag inte.Tror jag föredrar sömnprat.Förresten....en gång både pratade och gick han i sömnen samtidigt.

    SvaraRadera