Dagens hopkok

Ytterligare en arbetsdag är gjord. Det blev inte alls som det var tänkt. Det strulade lite. Bara lite. Vi skulle se en film. En film som var på en dvd-skiva. Dvd-skivan hade vi. Filmen som skulle vara på den hade vi inte. Vi hade ingenting. Jo, en tom dvd-skiva.
Vi skulle titta på det vi filmat under förra veckan. Kameran hade vi. Dator kopplad till projektor hade vi. Filmduk hade vi också. Kontakt mellan kameran och datorn hade vi inte. Det krävdes en installation. Installationsskivan hade vi. Tillåtelse att installera hade vi inte.
Så ja, det strulade lite. Men bara lite. Vi fick improvisera. Tur man är flexibel. Eller hur var det nu med det? Jo, ganska flexibel är jag allt. Men det beror på. Om jag vill vara flexibel.

I morgon är det en ny arbetsdag. Tjoho! Snart är det helg. Men först ska jag tillbringa en dag i ett köpcentrum inte helt nära oss. Lyllo mig. Yngsta dottern är hemsk i affärer. Inte ett klädesplagg får hänga orört. Allt ska klämmas, tittas, vändas och vridas på. Sen ska det provas. Ibland räcker det att måtta framför kroppen. Ibland ska det provas i provhytt. Och hur många hårsnoddar och diadem behöver en tjej? Egentligen. Yngsta dottern får aldrig nog. Någonsin. Dessutom har hon i en veckas tid tjatat om osynligt bläck. Att det är livsviktigt att ha. Men inte så viktigt att mitt urtida recept på osynligt bläck dög. Nej, inte det inte.

Julen kryper närmare och närmare. Kanske skulle jag passa på att klara av några julklappsinköp. När jag ändå ska tillbringa en hel dag i affärer. Förr. Du vet när allt var bättre. Eller hur det nu var. Då. Då var jag klar med julklapparna vid den här tiden. Då var man på hugget. Då hade man ett planerat liv. Välplanerat. Nu har jag ett liv. Inte speciellt välplanerat. Men lyckligt! Så jag kan leva med att jag inte köpt en enda julklapp än. Lätt. Tids nog.

Det har varit lite dramatik här på byn i kväll. Av någon anledning började det läka bränsle på macken. Så pass att de utrymde och spärrade av runt macken. Det fanns tydligen en explosionsrisk.
Vi bor 800 meter från macken. Det är en bra bit ifrån. Men är det tillräckligt om macken skulle sprängas? Såg på ett tv-program att vid en brand där det finns gasol har räddningstjänsten ett säkerhetsavstånd på 300 meter. För gasol. Hur är det med bränsle? Om en mack med hur många liter bränsle som helst fattar eld borde säkerhetsavståndet vara långt. Jättelångt! Tycker jag. Men å andra sidan tycker jag en himla massa.

Så till det sista. För den uppmärksamme är det ingen riktig nyhet. För andra kan det vara första gången. Då vet man inte bättre. Hur som helst.
I slutet av inlägget ligger det nu några små oskyldiga rutor. Rutor där den late kan kommentera utan att skriva. Bra va!? Så nu är det upp till bevis liksom. Ska bli spännande att se hur många som klickar på en ruta eller två.