Prövningens vecka börjar

Helgen har varit lugn. Jättelugn. Förutom en och annan hämtning och lämning av barn har jag varit hemma. Jo. En kväll med Travakademin blev det. Vinsten uteblev även denna gång. Inte helt oväntat. Men med gott sällskap gör det ingenting. Vi har väldans trevligt vid våra träffar. Men i övrigt har jag bara varit hemma och skrotat.
Söndagen gick i fixa-det-som-borde-varit-gjort-för-länge-sedan-tecknet. Tänk att vissa saker ska ta sådan tid att få klart. Tur man har händiga tonårsdöttrar.

Först stryker man lite....

....sedan nålar man.....

 ....och till slut syr man. Ja, jag vet. Hon syr inte det som är nålat. Men hon gör det sedan. Så det så.

Himla bra med tvillingar ibland. Det inte den ena tycker om att göra gör den andra. Inga vilda hästar i världen kan få den ena tonårsdottern att sy. Den andra tonårsdottern syr gärna. Host, host. Nu överdrev jag lite. Hon syr. Men inte gärna. Jag syr helst inte alls. Om jag inte måste. Min mor har nog mest hela mitt liv önskat att jag skulle tycka om nål, tråd och tyg. Det gör jag inte.

Jag har ägnat mig åt lite stickning i stället. Som omväxling liksom. Vad det ska bli? Det undrar jag också. Är lite lur på om det inte har blivit lite fel någonstans. Men det bryr jag mig inte om. Det kanske går att använda ändå. Som kastrullvärmare.

Annars har jag mest stoppat i huvudet hela helgen. Vågen skulle flyga i taket om jag klev upp på den nu. Fy sjutton vad jag har ätit. Mat, chips, dipp, godis, dricka, mackor och en och annan bulle. Allt har åkt ner. I rasande fart.

Nu är det en ny vecka. Men det är inte vilken vecka som helst. Det är sista veckan. Sista veckan som jag måste åka till den lite större byn fyra av fem dagar. Sista veckan som jag måste jobba med det jag inte vill jobba med. Från och med nästa vecka behöver jag bara åka dit hälften av dagarna. Och då jobbar jag med det jag vill och tycker är roligt. Underbart! Nu ska jag väl inte ropa "hej" än. Mycket kan hända på fem dagar. Men det ska mycket till för att jag ska gå med på något annat. Väldigt mycket.

Den nya veckan innehåller ett test. Ett test där jag har lovat mina familjemedlemmar att jag inte kommer plocka reda på eller ta undan något som inte jag är skyldig till. Ska bli spännande att se hur det går. Började bra. När alla hade åkt nu på morgonen såg jag diskbänken. Full i frukostdisk. Från alla utom mig. Diskmaskinen var odiskad och det fanns plats i den. Tanken i går var att den skulle startas efter frukosten. Hade någon ställt in sin disk? Nopp. Inte maken heller. Eftersom jag vet att familjen vill ha något att äta middagen på även i dag var det bara att plocka in skiten i maskinen och starta den. Bra start på mitt test. Inte! Det får bli första och sista gången jag gör så. Inte en pinal till tänker jag ta reda på. I värsta fall får jag väl hänvisa familjen till papperstallrikar. Min tallrik kommer garanterat bli diskad. Så det så.