Fas-ligt

Livet innehåller många faser. Vissa är riktigt trevliga. Andra är rena döden. Sen finns de faser man bara måste igenom. Som den röda fasen vi hade här ett tag. Den har vi gått igenom. Den har vi gjort.
Nu verkar jag vara i en ljus-fas. Kan nästan inte gå in i en affär utan att köpa med mig ett ljus. Jo, naturligtvis kan jag det. Garnaffären säljer inte ljus.
Var på shoppingtur med mina döttrar i dag. Vad köpte jag? 18 blockljus och 136 värmeljus! Så nog är jag inne i en ljus-fas alltid. Låt höstmörker råda och vintermys börja.
Sticka-tills-fingrarna-blöder-och-armarna-ramlar-av-fasen är jag kvar i. Vilar lite ibland bara. Armarna ramlar inte av än men attans så ont det kan göra när jag stickat för mycket.
En annan fas jag tydligen gått in i är sitt-uppe-och-vänta-på-det-där-telefonsamtalet-fasen. Många föräldrar har varit i just den här fasen. Skulle tro att lika många är mitt i just nu. Jag befinner mig precis i början. Har haft tur liksom. Känns vuxet på något vis. Att ha barn som blivit så pass stor. Så pass stor att nattlivet tagit fart. Har man så stora barn är man nog vuxen. Jag har alltså växt upp. Är det bra eller? Vet inte om jag vill vara vuxen hela vägen ut. Fast. Hur förväntas man vara som vuxen? Jag vill ha kul. Busa. Slippa ansvar en stund ibland. Göra det som faller mig in. Ha vattenkrig. Inne. Sova till 11. Strunta i städning och tvätt en dag för att gå ut i solen. Kan man göra sånt och ändå vara vuxen? Då kan jag gå med på att kalla mig vuxen. Då är jag inne i vuxenfasen nu.