Summering

Det var ju det här med familjen Struls Irlandsresa. När jag summerar resan kan jag konstatera att både jag och yngsta dottern fastnade i säkerhetskontrollen. Jo, yngsta dottern fick också prova på det här med att bli sedd som en säkerhetsrisk. Trots att hennes föräldrar dubbelkollade och talade om vad som måste tas av innan man går igenom en metalldetektor. Trots att yngsta dottern efter min muddring ifrågasatte varför jeansknappar inte gav utslag. Trots att mitt svar var att de inte innehåller så mycket metall. Trots det pep det och blinkade rött när hon gick igenom metalldetektorn. Hon behövde inte gå igenom en muddring. Säkerhetstanten använde en sån där liten metalldetektor som ser ut som en bordsdammsugare. Hennes jeansknapp gav utslag! Hur vi ska göra vid nästa utlandsresa vet jag inte. Kanske åker vi som familjen Mysbyxor. Bara för att slippa pip, röda blinkande lampor och säkerhetstanter.

Makens jacka blev kvar på Irland. Den sågs sist liggandes på en stenmur utanför hotellet. Fyra personer passerade och missade jackan. Alla ryggsäckar och resväskan som stod intill jackan tog vi reda på men jackan blev kvar. Myndige sonen ringde hotellet och bad dom ta reda på den. Hur det gick med den saken återstår att se. Om någon på Irland ser myndige sonen i en svart jacka med reklam för makens byggfirma på höger arm så vet ni historien om hur den blev hans. Maken sa nämligen åt honom att ta jackan om det var så att den fanns kvar.

Här hemma har vardagen slagit till med full kraft. Tvättmaskin och tumlare går skift. Jag har hunnit jobba två dagar. Kanske inte mitt klokaste beslut att bestämma mig för att jobba samma dag som jag kom hem (klockan 5 på morgonen) efter resan. Men det är gjort och historia nu. Middagslagning och handling har inte kommit i gång riktigt. Man kan säga att det haltar lite lätt. Att orken inte riktigt finns där. Eller vad sägs om dagens middag. Fiskpinnar och pulvermos. För att sätta lite hemlagad känsla på det hela gjorde jag filsås i alla fall.

I morgon ska jag försöka få till lite kvalitetstid med tonårsdöttrarna. Vi ska ta oss iväg på bio. "I rymden finns inga känslor". Ska bli riktigt roligt!

Sen var det ju det där med den otroligt fina bilden. Det var inte så bra skärpa på just den bilden. Alltså blir det ingen bild. Tänkte jag först. Sen drabbades jag nog av en släng sinnesförvirring. Så - efter lite hyperventilering, tvångstankar, planlöst vankande och panik kom beslutet. Beslutet att sätta ut en bild på mig själv. I egen hög person! Poserandes på bron som skymtar i filmen "Ps. I love you". Känsliga tittare varnas!