Man ska beställa nytt pass i god tid för att vara säker på att hinna få eländet innan det är dags att dra i väg. Alltså borde jag varit ute i sista minuten när jag beställde ett nytt pass i måndags. Icke! I dag, onsdag, fick jag ett sms från polisen att mitt nya pass finns att hämta ut. Då undrar jag genast vad "att vara ute i sista minuten" betyder?
Är naturligtvis glad att det gick så fort men ett problem återstår och det känns som ett stort problem. Polismannen talade noga om att det var viktigt att jag hade med mig mitt gamla pass när jag skulle hämta ut det nya. Han sa det minst två gånger. Alltså är det viktigt. Jätteviktigt. Jag har letat överallt. Överallt där det kan tänkas ligga och på några helt ologiska platser också. Passet finns verkligen inte i vårt hus. Undrar om det varit någon passtjuv framme? Strumptjuvar har vi, det vet jag. Annars skulle vi inte ha så många strumpor som är enlingar. Men passtjuv? Vad ska tjuven med mitt pass till? Ha det som vapen vid ett bankrån? För det vet väl alla, ett passfotot kan man skrämma ihjäl vem som helst med. Tänk dig synen på banktanten bakom disken när rånaren trycker mitt pass under näsan på henne och talar om att det är ett rån. Hon hinner knappast ta fram några pengar innan hon svimmar. Nä, att använda mitt pass vid ett rån är nog ingen bra idé om man vill ha med sig pengar.
Jag har en som är ganska misstänkt, maken. Jag har nämligen hittat allas pass utom mitt. Dom ligger så fint tillsammans i ett skåp. Men inte mitt. Varför jag misstänker maken? Han är duktig på att kasta bort det jag tycker vi ska spara. Nu är det inte riktigt så att jag tycker att mitt pass är värt att spara. Men ändå. Han tyckte nog det var onödigt att spara ett pass med fel efternamn i. Tror jag. Oavsett vem som rår för att mitt pass är borta, problemet kvarstår. Vad sjutton säger jag till polismannen som var så övertydlig med hur viktigt det var att det gamla passet var med när jag skulle hämta ut det nya? Tänk om jag inte får hämta ut det nya utan det gamla. Då får jag aldrig hälsa på sonen. Att tillbringa några dagar på en strand i ett varmt land kan jag också glömma. Jag blir helt enkelt kvar i Sverige. För alltid. Jag blir den alla ringer till när de ska åka utomlands och behöver någon som kör till Arlanda. För åka med kan jag ju inte utan pass. Men han är säkert en snäll polisman. Han tycker säkert synd om mig och lämnar ut det nya passet ändå. Då måste jag köpa en tårta till polismannen som tack för vänligheten. Räknas det som muta? Om det gör det blir det nog ingen resa i alla fall, trots att jag har ett nytt pass. Då får jag sitta i fängelse för mutbrott. Han får ingen tårta. Han får ett tack i stället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar