måndag 28 juni 2010

Solsken!

Solen skiner från en klarblå himmel och termometern visar på modiga 22 grader! Vilken tur jag har att yngsta dottern är dunderförkyld, inget badande för hennes del inte. Naturligtvis kan man tycka synd om tösen som inte kan/får bada när det äntligen är väder för det men jag vet att det kommer fler tillfällen. Jag för min del ska ta tag i allt damm som samlats på bänkar och bord, tack och lov bor det inga dammallergiker i det här huset. De enda allergier i det här huset är lite problem med timotej, en och annan blomma och något färgämne som vi inte riktigt vet vilket.
Midsommar kom och gick relativt obemärkt förbi detta hushåll, på så sätt slapp vi ojja oss över regnet som kom både rakt uppifrån och på tvären. Midsommardagen firade vi däremot i glada vänners lag. Det var några par som hade hyrt "parken" i byn och ställt i ordning grill och disco. Tänk vad kul vuxna och barn kan ha tillsammans på dansgolvet! Vi dansade, hoppade och jagade varandra till långt in på natten. I ärlighetens namn tror jag vi vuxna var tröttast när vi gick hemåt, man orkar inte lika mycket nu som förr. Haha, tänk att jag också har kommit dit - "som förr"! Det dröjer väl inte länge innan man börjar säga "det var bättre förr" och "du skulle ha varit med på min tid". När blev man så gammal? Eller är man verkligen så gammal? Nej, jag tycker nog inte det men om du frågar mina barn kanske svaret blir ett helt annat. Fast å andra sidan var det jag och ena tonårsdottern som var lekledare till Mora Träsks låtar under kvällen. Man får tycka vad man vill om dessa övervintrade herrars hopp och lek men dom räddade mig många gånger när barnen var små. Att starta en video med dom innebar att framförallt tonårsdöttrarna (som då var små) höll sig på samma ställe i mer än tre minuter så jag hann göra någonting annat än jaga dom.

Trallala vad jag är glad!! Äsch kommer snart hem! Närmare bestämt det 5 juli kommer yrvädret hem igen. Ska bli spännande att se om hon fortsätter med ylandet så fort telefonen ringer eller om den olaten har försvunnit (önsketänkande). Kan tänka mig att hon lär ha en rejäl gardin som hänger och slänger under magen. Men det är ingenting som inte några promenader kan råda bot på. Finns stor risk för lite bortklemande första dagarna, stackarn har ju bott på hundstall i flera månader.
Vet inte hur jag ska gardera mig mot fläskläpp och utslagna tänder för jag misstänker att damen i fråga blir glad när jag kommer, risken är att hon flippar ur ordentligt och börjar studsa som en gummiboll. Kanske en rugbyhjälm eller liknade skulle fungera.

Det här går inte, jag måste ta tag i dammet så jag hinner sola de blå/vita benen lite innan solen går ner. Ut i solen du också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar