Nu är det nära!

Yngsta dottern började morgonen med att konstatera "det är precis sånt här väder man ska ha på skolavslutningen" och la till "det är synd att den inte är i dag". Jag kan bara hålla med henne, solen skiner från en klarblå himmel så det är precis som hon sa, i dag borde det vara skolavslutning. I morgon lär det förmodligen vara grått, blåsigt och kallt - som vanligt...

Nu är det bara timmar kvar tills jag går på en lååååång ledighet! Vad jag ska göra HELA sommaren vet jag inte, kanske ta dagarna som dom kommer. Misstänker att det kommer bli en hel del fiske och bad.

När man ska vara ledig så här länge finns det inte samma krav eller önskningar på vad man ska hinna med under ledigheten. Det känns som man kan kosta på sig att bara vara och det tänker jag göra. Har inte en aning om vad jag ska göra efter sommaren, antingen är jag arbetslös eller så har jag jobb men på en annan arbetsplats och med andra arbetsuppgifter. I den bästa av världar går jag tillbaka till samma arbetsplats igen men det lär ju inte hända. Den känslan är jobbig, att inte veta. Kan inte påstå att jag ser fram mot skolavslutningen, det verkar gå troll i dessa. Under mina 5 år som assistent i skolan har jag stått på två (det här blir min tredje) skolavslutningar och inte vetat hur det skulle bli sen. Kanske är det tredje gången gillt, det är kanske nu det faktiskt är sista gången. Är man av den lite känsligare arten, som jag naturligtvis är, är det lätt hänt att tårarna bränner bakom ögonen vid sådana tillfällen. Det är inte enbart av ovisshet tårarna bränner utan även av stämningen i kyrkan när de små förskolebaren klämmer i för kung och fosterland "du ska inte tro det blir sommar". När det är dags att tåga ut ur kyrkan och första takterna av Jämtlandssången börjar spelas är det nästan omöjligt att hålla tårarna tillbaka.
Ska jag någonsin mer få jobba med det jag älskar? Tappar jag mina underbara arbetskollegor nu? Som vänner finns de naturligtvis kvar men jag vill ha kvar dom som kollegor också!
Det här går inte, sitta här och deppa. Jag går ut i bastun och vattnar mina gurkor istället!