Älskade vedspis

Maken tyckte vi skulle äta pannkaka, sylt och grädde till lunch i dag. Jag uppskattar de gånger han kommer med ett matförslag och försöker se till att hans önskan går i uppfyllelse. I dag skulle det dock inte gå så lätt, ingen sylt så långt ögat nådde i kylskåpet (ja, lingonsylt då). Men med några tankevurpor och högt mummel kom jag på att det fanns blåbär i frysen. Jag är långt ifrån den händige i köket och speciellt inte när det gäller syltning, saftning och bakning men jag bestämde mig snabbt för att koka blåbärssylt. Hur svårt kan det vara? Det är ju bara att blanda bär, socker och sen låta det koka. Samtidigt började jag vispa ihop pannkakssmeten, dubbel sats naturligtvis. Stekpannan på spisen och så var man på gång. Men naturligtvis var det "köpägg" och inte hemägg, jag kan inte grädda pannkakor på "köpägg" de håller inte ihop helt enkelt utan det ser ut som äggröra. Lite mer tankeverksamhet resulterade i att mormors plättlagg letades fram, vedspisen tändes upp och helt plötsligt hade makens pannkakor bytts ut mot plättar.
Efter husrenoveringen är inte köket sig likt och det var inte någon av oss som hade en tanke på att det skulle vara lättarbetat runt vedspisen, det enda vi tänkte på var att det skulle in en vedspis igen.

Med vilja går det mesta! Plättarna stektes på löpande band och yngsta dottern, kompisen (hon som kräktes sist hon sov här), de två tonårsdöttrarna och maken åt så det stod ut plättar ur deras öron! Jodå, sylten fick med beröm godkänt.

Men det här med att stå och steka dubbel sats plättsmet vid en vedspis blir rackarns så varmt, jag var högröd i ansiktet och varm som en kamin om kinderna efter hälften! Hur i hela fridens dagar tänkte jag? Nu finns det säkert en och annan som frågar sig varför jag inte stekte plättarna på vanliga spisen. Det kan jag tala om, plattorna är för små, hela laggen blir inte varm!


Det blev ett berg av plättar kvar, trots att alla åt sig proppmätta. Hade nog räckt med en sats smet, men det är lätt att vara efterklok. Det får bli en annan variant av pappapannkaka - pappaplättar!

I morgon åker Äsch, tråkigt, trist och tyst kommer det bli! Hoppas verkligen det går bra den här gången. Innan jag kör Äsch till en inte allt för stor stad ganska nära oss ska jag jobba, jag som så stort skulle vara ledig HELA påsklovet tog på mig en öppning (av alla arbetstider) på fritids. Varför har man så svårt att säga "nej"? Har jag inget planerat kan jag inte säga "nej" utan tar på mig att kliva upp i ottan, korkskalle!!

I dag ska jag avsluta med en uppmaning, lämna gärna en kommentar om vem du är som går in här och läser. Erkänner att jag är lite nyfiken av mig och måste samtidigt erkänna att jag själv är dålig på att lämna kommentarer (ska skärpa mig, lovar!)