Mosig eller är det kanske svampig?

Om man inte har en aning om vad man ska skriva. Om det mest bara är mos i huvudet. Då borde man inte sätta sig vid datorn och ens försöka skriva något vettigt. Så jag gör inte det. Försöker skriva något vettigt alltså. Jag lägger ut ett gäng höstbilder. Helt enkelt.

Jag fick ett mms. Med en bild på en STOR Karl-Johan. Jag åkte helt enkelt till avsändaren och knäppte ett kort.

När jag ändå var där passade jag på att fota en annan svampsort. En svamp man kan äta en gång. Sedan blir det inte så många till svampar ätna. Så kan man säga. Om man vill vara lite rolig.

Men om man bara äter en liten då? Det borde väl gå bra. Eller?

Naturen börjar bli modern. När det gäller färger alltså. Jordnära.

Är det så bra det? Att klä sig i jordnära färger alltså. Så här i älgjaktstider menar jag.

Kanske en klöverblomma i knapphålet hjälper. Att lysa upp liksom. Om inte annat får man ta ett gäng rönnbär och sätta i mössan eller håret.

Det finns ju ett gäng liksom. Eller flera gäng. Blir det som i fjol då blir det mycket snö. En riktig vinter!

Innan det blir vinter ska vi njuta av hösten. Och gratta alla födelsedagsbarn. Vi grattade två i dag. I vår lilla klass. Humlan var den ena. 

Avslutar med en inte lika vacker bild. En bild på hur det kan se ut när Äsch varit i farten. Igen.

Yngsta dottern hade av någon okänd anledning fyllt en burk med sand. En burk med sand som naturligtvis var den mest värdefulla och viktigaste i världen. Precis just den tog Äsch. Och, ja, resultatet kan ju alla se. Endast jag kan höra yngsta dottern suckar och klagolåt. Var glad för det.