måndag 11 oktober 2010

Helgen v.40

Yngsta dottern har antagit en roll i den här familjen som jag inte vet om jag gillar. På lördagen ropade hon efter mig. Jag gjorde som jag oftast gör. Svarade och gick dit. Där stod hon med ena handen käckt på höften och den andra pekandes i riktning mot tvättstugan. "Du måste tvätta!" sa hon. "Ja, jag ska göra det" svarade jag. Lite brydd över hennes kommentar. "Du måste verkligen tvätta nu" sa hon med väldigt myndig stämma. "Har du sett hur tvättunnan ser ut?" fortsatte hon. Nu lät hon nästan lite barsk. Utan att jag tänkte på det gick jag nästan i försvarsställning. "Jag ska tvätta hela dagen i morgon" svarade jag med trots i rösten. Yngsta dottern tittade lite klentroget på mig och svassade i väg. Vem i hela fridens dagar brås denna unge på? Bossa runt med mig på det där viset. I det här huset är det jag som sköter tvätten. Det har jag alltid gjort och det kommer jag alltid göra. Så det så! Hmpf! Komma här och komma. Nopp, sånt går inte. Hon tror nog att det går. Jag började nämligen söndagen med att tvätta. Sedan tvättade jag resten av dagen. Men det var planerat. Det är säkert.

Ena tonårsdottern har hjälp mig komma igång med något av det tråkigaste man kan göra. Putsa fönster. Usch, fy, tvi och blää vad jag inte tycker om fönsterputsning. Men nu är nedervåningens fönster putsade. Nu ser man ut igen. Bara övervåningen kvar då. Vi lovade varandra att börja uppe i morgon. Vissa löften är det dock ganska ok att skjuta på. Fönsterputsning är ett sådant löfte.

Nu är det gjort. Jag har varit Pippi Långstrump på byns Ica-affär! Tro det eller ej men dagens barn känner igen dåtidens Pippi. Pippi av i dag har röda och blåa kläder. Pippi från förr hade gula och gröna. Jag har gula och gröna Pippi-kläder.
    

Jag vill inte påstå att jag är speciellt söt som Pippi Långstrump men jag skrämde inga barn. Det måste räknas. Det var Rädda Barnen i byn som hade arrangerat barnteater och jag skulle dela ut fribiljetter till barnen. Samtidigt  samlades det in pengar till Världens Barn. För en sådan god sak kan man offra sig och visa upp sig som Pippi Långstrump. Men visst sjutton funderade jag både en och två gånger på hur jag tänkte när jag tackade ja. 

1 kommentar: