onsdag 18 maj 2011

Igen tål tydligen att sägas - igen

Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen. Lediga dagar är överskattade. Det måste dom vara. Eftersom jag åter igen har jobbat på en sådan. Varför? Tja, varför inte. Liksom. För inte gör jag det för att tjäna storkovan. Det går inte. Inte med det jobb jag har. Även om jag skulle jobba 25 av dygnets 24 timmar. Jag har nämligen valt att jobba med människor. På golvnivå. Kan man säga. Jag jobbar inte på hög nivå. Inte alls. Jag jobbar verkligen med människor. Och det lönar sig inte. Inte ett dugg. Om man tittar rent ekonomiskt. Jag har inte tittat så. Förut. Nu börjar jag snegla. Inte för att jag vill tjäna massa pengar. Eller jo. Det klart jag vill det. Men nu tänkte jag inte så. Jag tänkte mest på att jag börjar bli lite lätt irriterad på att inte få uppskattning för det jag faktiskt gör på dagarna. Fast nu är jag lite orättvis. Det finns de som uppskattar det jag och mina kollegor gör. Det gör det. Men det verkar inte som cheferna gör det. Alls. Faktiskt. Kanske är jag orättvis. Kanske inte.


I morgon bär det av. Igen. Till ett sjukhus inte helt nära oss. För bedömning. Igen. Av en tonårsfot. Igen. För att se om det blir operation. Igen. Det blir många "igen" när man har tvillingar. Tydligen.
Nästa vecka bär det av. Igen. Till ett sjukhus inte helt nära oss. Igen. För operation. Inte igen. Av en annan tonårsfot. Så. Nu har jag sagt det. Igen.

Något annat som jag kan säga är att nu växer det. Igen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar