Äntligen!

Efter sju sorger och åtta bedrövelser är jag tillbaka i cyberrymden. Förhoppningsvis för ett bra tag. Men jag håller inte andan. Det gör jag inte. Jag bara skriver och tar tillvara på uppkopplingstiden.
Jo, vi har haft lite problem med uppkopplingen. Men det var nog löst i måndags redan. Problemet är bara att då åkte vi bort. Jag hade kunnat uppdatera bloggen från mobilen. Om jag haft en sån där frän ajfån. Jag har ingen sån. Jag har en som det bara går att få till rubriker på. Så ni fick hålla tillgodo med några sådana. Vart jag varit?

Ja, inte riktigt där kanske. Men vi åkte förbi. Det gjorde vi. När vi väl kom från gården. Den lånade bilen ville inte riktigt som vi. Så kan man nog sammanfatta det hela.

Efter lite extra sandning och bilbyte kom vi från gården i alla fall. Sedan visade det sig att den lånade bilen inte tyckte om att dra en fullastad släpvagn. Inte alls. Det blev till att åka med två bilar. En som drog vagnen och en som transporterade några av människorna i familjen. Fiffigt va? Att låna en bil så vi skulle slippa åka i två bilar alltså. Om det hade fungerat som det var tänk. Då hade det varit fiffigt. Jättefiffigt. Nu tog det oss en timme att komma fem kilometer. En timme!

Vi fick några underbara dagar i fjällen i alla fall. Trots allt. Liksom. Och nu fungerar internet. Och på måndag händer det. Det som skulle hänt förra veckan. Då magsjukan kom ivägen. Tjoho! Nu fattas det bara en sak. Att ni bestämmer hur jag bäst lottar ut de paket jag har liggandes här. Att utlysa en tävling hur som helst innebär att det tillkommer läsare. Det är roligt. Tro inte jag tycker annat. Jag fick några som fortfarande hänger kvar. Som jag verkligen uppskattar! Men skulle det inte vara roligare om ni som hänger här ofta fick en egen utlottning? Som tack. Liksom.