Jag har paketat in överraskningen. I mina favoritfärger, blått och rosa. Det blåa fick kanske lite litet utrymme. Men vem bryr sig. Huvudsaken är ju att det är ett paket med innehåll. Som vem som helst kan vinna.
I dag har jag armbågat mig fram mellan reasugna tanter och trötta sällskapsfarbröder. Vilka som är värst vet jag faktiskt inte. Men en sak vet jag. Ingen kommer ihåg en fegis! Med dom orden stövlade jag in i matkön och högg mig en bricka. Naturligtvis tätt följd av mina tonårsdöttrar och en kompis till dom. Snopen blev karln som hamnade efter oss. Sur blev hans kvinna. Kan man tro i alla fall. Han var brydd över hur det kunde bli sex stycken före dom i kön. Hur han kom fram till just det talet kan man undra. Vi var bara fyra som stövlade in i kön, de andra två stod redan först. Hans kvinna undrade högljutt hur det gick till. Att dom hamnade sist liksom. Svaret är väldigt enkelt. Mellandagsrea! Står du still i mer än två sekunder och tvekar det minsta är du över. Sist i kön. Utan fyndet. Med tom mage. Det är jätteenkelt.
Jag fyndade ingenting. Ingenting! Funderade på att köpa ett nytt objektiv till kameran men det var slut. Tokslut faktiskt. Funderade på att köpa ny mobiltelefon. Det blev inte så. Mitt shoppingfölje tappade orken. Det får bli en resa till en ganska stor stad inte helt nära oss en annan dag. Utan följe. Det tror jag kan bli bra. Kanske kommer jag hem med både nytt objektiv och ny mobil. Eller så nöjer jag mig med en långfika med lillebror. Det blir bra det också. Men ett nytt objektiv ska jag köpa. Snart. Som belöning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar