Det går bra nu, eller inte.

Det var det här med mina odlingar. Det har strulat lite. Till och från. Som du säkert vet. Den här gången är det inte mitt fel i alla fall. Om det inte växer något mer alltså.

Den här gången skyller jag på Äsch!

Lite vintips.

Så här inför sommaren så kanske ett litet vintips passar?

Jag som är lite kunnig när det gäller vin, har några tips som jag tänkte dela med mig av.

Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner:

Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordduk. Det vin, som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.

Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött.

De vita vinerna smakar i regel ättika medan de röda smakar stämpelfärg.

Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.

Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.

När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten.

Vid servering av ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.

Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek sköljer man ner med renat.

Saker som är svåra att säga när du druckit för mycket vin: - Oöverträffat - Innovativt - Preliminärt - Kvastskaft.

Saker som är väldigt svåra att säga när du druckit för mycket vin: - Västkustskt - Konstitutionerad - Substantiera - Tillvägagångssätt.

Saker som är i stort sett omöjliga att säga när du druckit alldeles förmycket vin: - Tack, men jag vill inte ha sex. - Nej, ingen mer sprit för min del. - Ledsen, du är inte riktigt min typ.

En helt vanlig dag....

....hade det kunnat vara. Det blev nästan så. Jag skulle vara ledig. Finns det någon som tror att jag var det? Nähä, inte det. Nej. Ni har rätt. Jag jobbade några timmar på eftermiddagen. Det hade inte varit några problem. Om jag hållt mig hemma. Det gjorde jag inte. För att få lite kvalitetstid med maken följde jag med honom till en ganska stor stad inte helt nära oss. Man hinner prata en hel del på vägen. Väl framme fick min mor ett överraskningsbesök.

Hon fixar och donar. Med stenar. Glas. Blommor. Det mesta faktiskt. När hon inte grejsar promenerar hon. Och plockar blommor. Eller hallon. Eller blåbär. Eller något annat gott eller fint.

När jag klev in i hennes lägenhet kände jag direkt vad hon hade plockat.

Liljekonvaljer luktar SÅ gott!

Efter lite småprat tog vi bussen till ett stort köpcentrum. Mor ville ha något nytt att ta på sig. Jag ville mest bli av med lite hår. Ska jag vara ärlig ville jag bli av med ganska mycket hår. Men att beställa en klipptid är inte min starka sida. Alls. Möjligheten att få tag på en drop-in tid kändes inte stor. Mest väldigt liten. Men ibland har man tur som en tok. Jag behövde bara vänta en kort stund. En stund där jag fick höra frissan beklaga sig över att de var kort på personal. För att två hade semester. För att de inte hade haft en endaste tanke på att det var studenttider och skolavslutningsdax när de beviljade ledigheten. Som om det var en nyhet. Att skolorna slutar i juni. Daah!
Men jag blev av med en hel del hår. Till slut. Sedan var det bara att skynda sig hem. Så jag kom i tid till arbetet.

Vi har haft många plusgrader i dag. Väldigt många. Det skulle vara skönt. Om man var i närheten av en pool eller två. Det var inte jag. Jag var på promenad med den stora vagnen. Den som inte rullar speciellt lätt. Alls. Det var inte kallt. Det var inte skönt. Det var varmt. Väldigt varmt. Om man dessutom har svårt för att svettas blir det jobbigt. Och varmt. Och en helt annan färg i ansiktet. En skrämmande röd färg. Snudd på lila faktiskt. Stackars personal och barn på jobbet. De blev nästan rädda när jag kom tillbaka. De trodde det var något allvarligt fel på mig. Att jag höll på att explodera. Av värmeslag. Risken att det blir likadant i morgon verkar överhängande. Det ska bli varmt. Jag ska jobba. Och promenera.

 

Varmt, äntligen!

Dagen började varmt. Underbart.

Och ja, jag vet. Kortet är knäppt på eftermiddagen. Men det var lite rörigt i köket på förmiddagen. Maken tog reda på det som snickarna missat. Eller tog reda på. Han håller fortfarande på. Men snart är köket tillbaka. Utan drag.

Inte konstigt att det drog kallt i vintras. Eller vintern före det. Endast några plusgrader var det vid fönstret. Kanske skulle man skicka in till fuskbyggarna? Eller så fixar man det själv. Så det blir riktigt gjort.

Det har blåst i dag igen. Men i dag var vindarna ljumma. Och sköna. Men träden böjer sig oroväckande ibland.

Nackdelen när det blåser är att vädret skiftar fort.

Bäst som vi satt på altan och njöt av värmen började det åska och blixtra. Och blåsten tog i ordentligt. Det tog inte lång tid så kom regnet. Som ett brev på posten kan man säga.

Det regnade på tvären kan man säga. Utan att överdriva. Vad gör man då? Varken tv, telefon eller internet vågade vi använda. Men vi kan det här med kvalitetstid. Jag och maken. Ja. Barnen kan dom också. Om dom vill. Eller blir tvingade.

Yngsta dottern klev in som sekreterare. Kanske är det hos henne jag borde lägga in en protest. En protest mot att jag förlorade. Tror det är första gången. Faktiskt. Som jag förlorar.

Äsch har inte snygga ben. Alls. Inte blir det bättre av att maken tycker synd om henne. Så synd att han tar av tratten. Resultatet låter inte vänta på sig. Hon tuggar och jag eller någon av tonårsdöttrarna skäller. På maken. Så innan det är klart är det maken det är synd om. Tycker han i alla fall. Men nu är tratten på plats. Och maken informerad. Om vikten av en tratt på rätt ställe.

Nationaldag

I dag är det Sveriges nationaldag. Det borde man fira. Stort. Som andra länder gör. Men det törs man inte. Då kan man bli kallad rasist. Om man dessutom får för sig att sjunga Du gamla du fria på skolavslutningen. Då. Då är man verkligen rasist. Varför?

Jag tycker att jag lever i ett bra land. Ett land jag trivs i. Så jag firar. Nationaldagen. Med att göra helt vanliga saker. Tvätta hund. Tvätta kläder. Skulle prova på en lite mer ovanlig sak. Var det tänkt. Men det fanns inget timmer. Alltså timmer som i avverkade granar och tallar. Jag skulle provköra kran. En sådan kran som man lyfter upp timmret på lastbilen med. Men det blev inte så. Det fanns inget timmer. Avverkarna hade nog haft ledigt dom också. Så. Det får vänta.

Nu pågår nedräkning i det här huset. Nedräkning till lite olika saker. Sommarlov. Semester. Hemliga projekt. Kvalitetstid med familjen. Sovmorgon. Nästan det viktigaste. Om du frågar mig. Att slippa kliva upp tidigt är lyx. Ren och skär lyx. Som jag uppskattar. En annan nedräkning jag skulle vilja göra är nedräkningen till resan som går till myndige sonen. Den får vänta ett tag till. Tills vi fått ett operationsdatum. Och må det dröja två veckor i alla fall. Tills det hundbitna fingret har läkt.

Resultat

Ett par raggisar och en tåtuta blev resultatet. Resultatet av en utebliven operation.

Tåtutan fyller sin funktion perfekt. Snygg? Inte direkt.

Värmande? Absolut.

Ja. Den här dagen har gått den också. Lite korvgrillning i vindskyddet på gården. En mjukglass. Hemkörd av byns Snigel med gäng. Tror jag glömde tacka. Så. TACK! Ett besök på hälsocentralen blev det också. På en söndag. Efter lite vattenlek. Med Äsch. Andra tonårsdottern hamnade i kläm. Mellan en hörntand och en plastflaska. Det gick hål på pekfingret. Djupt. Och gjorde ont. Men utrustad med lite medikamenten och hoptejpad ska det läka utan problem. Hoppas jag. Bara det inte kommer ett operationsdatum nu. Vet inte om de vill operera när hon precis blivit "biten". Tur i oturen att Herr Doktor gick på semester i fredags. Att han kanske blir borta några veckor. Så fingret hinner läka.

Frågor, frågor, alla dessa frågor

Vi satt och tittade på tv. Jag, maken, tonårsdöttrarna, pojkvän och yngsta dottern. Vi tittade på "Pensionärsjävlar". Barnvänligt och bra. I en scen stod en äldre herre på "plattan" i Stockholm. I sin ena hand höll han en burk med ett tvivleaktigt innehåll. I den andra handen en skylt där det stod "begagnade testiklar". Jag hann tänka tanken. Jag hann det. Innan yngsta dottern frågade maken vad testiklar är. Hahahaha. Jag bara väntade på det. Och njöt. Tänkte att nu ska det bli spännande och höra svaret. Det blev inte så spännande. Han fegade. Maken. Han skickade över frågan till mig med orden "fråga mamma". Fast jag kan på sätt och vis förstå honom. Det är alltid han som råkar ut för de mer intima frågorna. För några år sedan var vi till Spanien. Sista dagen hände det. Det man som kvinna inte vill ska hända när man är på badsemester. Och jag var inte förberedd. Alls. Skickade sålunda iväg maken att inhandla det jag behövde. Yngsta dottern ville följa med. Och gjorde det. När maken hade betalat och kom ut till bilen med ett paket tamponger i handen kom frågan. Från yngsta dottern. "Vad är det där?". Maken gjorde tappra försök att förklara. Men halvvägs in i förklaringen frågade hon när planet hem skulle gå. Så där som barn gör.

I nästa inlägg ska jag lägga upp bilder på vad jag gjort de senaste dagarna. Jag har en förmåga att bli lite manisk. När jag ska göra något. Men det är inte nödvändigtvis negativt. Inte alla gånger.